I tidsbegynnelsens rofyllda vagga

Det vördnansvärdiga obrutna fjäll

Av daggstänk sirad. Likt en brödraflagga

Dansade grenverk över mossvuxen häll

Sällhet strålade kring urbergets hjässa

Fjärmer ekade dess evighetspsalm

Välljudsvågor i den själfyllda mässa

Vandlade styrka ur ångest och kvalm



Du har fostrat dalgångens nordansöner

Du sände trollkraft till hjärtats vrå

I offerflammeans sken de skymningsböner

Kringrände marken d¨r ditt dömme stå

Trollkungens andedrag i ditt innre, tunga

Den skuggrika allmakt i segervand frid

Ditt skal är hans hans harnesk när åskskyar ljunga

Han suttit ditt högsäte i ändlös tid



Ett hörspel av hornblås nu varslar om faran

När kristlig beträda din hedna helgedom

En högtidlig kampsång från sångarkaran

Som bardas för bergets beskyddande gnom



Du skrudad står i den huldrika dimma

Med naken runhäll som konungastol

I milda gryningens morgenstrimma

Du, äldst av troner i fosterländsk nol