I mörker tyst och dunkelt stilla
Väntar de som ej fått ro
Under pigsols vita öga
Vakar de på ödslig mo

I aftersundens timma sittandes invid
Sovrumshärdens gyllne eld
En saga ond och mörk förtäljs
Om de som uti myren bo

När nattens mantel svart sig sänker
Över granbergskogens sus
Vaknar de i torvrik mark
Och tänder sina bleka ljus

För vedergällnings skull de söka
Efter banemannens själ
Ett grönt och spöklikt skimmer speglas
Trolskt i myrmarksforens brus

De mystika ljus över kärrvatten skina
Mareldsskimmer dansa på gungfly och moss
Med en dyster suck de plötsligt förtvina
För var kväll de tänder sina sorgfyllda bloss

Varje natt för evigt bida
De sin tid i väntan lång
I fjärran man kan höra
Mylings röst i dyster klangosång

Om du vid stockeld vila
Följ ej dessa drömska trolldomsbloss
De snärja dig och själen din
Är evigt fast i deras fång